Arvskifte

När boutredningen är färdig, bouppteckningen registrerad av Skatteverket och om den avlidne var gift eller änka/änkling giftorättsgodset uppdelat, skall den avlidnes kvarlåtenskap fördelas mellan arvingarna.

Man tar hänsyn till om det är någon som har haft utlägg för dödsboet, om någon fått förskott på arv, om det är någon som tar över skulder som t ex latent kapitalvinstskatt.

Den juridik som tas upp i bouppteckningen och tidigare avliden maka/makes bouppteckning styr hur arvet skall fördelas i arvskiftet.

Dödsbodelägarna får själva komma överens om vem som skall ha bestämda föremål som t ex bostadsrätten, smyckena och vem som ska få pengarna. Fördelningen av den avlidnes tillgångar är en privat angelägenhet mellan dödsbodelägarna. Det innebär att de olika parterna har själva rätt att bestämma hur de vill dela upp tillgångarna och göra ett arvskiftes avtal. Det är ingen myndighet som registrerar eller kontrollera arvskiftet till skillnad från bouppteckningen som är detaljreglerad i lagstiftningen och kontrolleras av Skatteverket.

Ibland är ett arvskifte enkelt, två personer ska komma överens om att dela på ett bankkonto med hälften vardera. Ett arvskifte kan även vara svåröverskådligt t ex tidigare avliden make hade enskild egendom, efterarvingar samt ett otydligt testamente där den senare avlidne maken har skrivit nytt testamente, det finns ideella organisationer som ska ha vissa kvotandelar och det är många personer inblandade.